Karta























Stadsdelen Kungsholmen har drygt 60.000 invånare (inkl. Essingeöarna).

Runt Kungsholmen kan man promenera nära vattnet nästan hela vägen, det är cirka 9 kilometer.

Kungsholmen har en mängd gröna parker, bland andra Rålambshovsparken, Kronobergsparken och Fredhällsparken.

Här är Stockholms officiella webbsajt om Stadsdelsområdet Kungsholmen

Kungsholmens historia på fem minuter

Senaste nytt
Kungsholmens befolkning växer snabbt. Barnfamiljerna blir allt fler och sedan sekelskiftet har i medeltal tio nya förskolegrupper startats per år. Förändringen beror till stor del på att det byggs många nya bostäder som passar barnfamiljer. Det finns flera nya bostadsområden som Luxområdet på Lilla Essingen och det stora utvecklingsområdet Västra Kungsholmen. Där förändras gammal industrimark nära stränderna till nya attraktiva bostadsområden och moderna arbetsplatser.

Nu backar vi i tiden...

Munklägret...

På 1400-talet börjar franciskanermunkar bosätta sig på holmen, som då kallas Munklägret. Munkarna ägnar sig åt boskapsskötsel och fiske. De driver också Själakorets tegelbruk vid Rålambshov.

I samband med reformationen, som klubbas igenom vid riksdagen i Västerås 1527, fördrivs munkarna och marken hamnar i Kronans ägo.

I slutet av 1500-talet låter Johan III anlägga ytterligare ett tegelbruk vid den norra stranden. 1635 får Munklägret sin första bro.

Lite senare donerar drottning Kristina stora landområden på den västra delen till några av det trettioåriga krigets generaler. Där bygger de magnifika malmgårdar och anlägger stora trädgårdar.

1644 donerar Kronan östra delen av Munklägret till Staden, som då också får en stadsplan. Tre år senare doneras resten av holmen.

För att underlätta inflyttningen till Munklägret ges privilegier till hantverkare och fabrikörer. De får t.ex. rätt att etablera verksamhet här utan att behöva tillhöra hantverksskråna och de får skattebefrielse i tio år.

1672 blir Munklägret en egen församling och holmen får namnet Kungsholmen.

En frikostig näringspolitik...

När stormaktstiden i början på 1700-talet går mot sitt slut satsar staten på en frikostig näringspolitik. Malmgårdarna förvandlas till fabriker och sjukhus. På Hornsberg upprättas en bomullsfabrik och på Marieberg en porslinsfabrik.

I början av 1800-talet börjar militären göra sitt intåg på Kungsholmen, som fortfarande är en glest befolkad idyll.

...skapar en fabriksstadsdel

När Samuel Owen flyttar hit börjar Kungsholmen utvecklas till en utpräglad fabriks- och arbetarstadsdel. Den utvecklingen accentueras när bröderna Bolinder börjar bygga upp sin verksamhet vid Klara sjö i mitten på 1800-talet. I slutet på århundradet etableras Separator väster om Kungsbron. Separator blir snart en världskoncern och har vid sekelskiftet mer än 2000 anställda.

Det industriella genombrottet innebär en enorm befolkningsexplosion. Befolkningen ökar från drygt 4000 personer år 1860 till 26000 år 1890. Under 1880-talet byggs flera hyreshus för att råda bot på bostadsbristen. Claës Lundin skriver om dessa hus: "Med ett och annat undantag gör de årtiondet föga heder". Kungsholmen kallas allmänt "Svältholmen".
Historiskt har Kungsholmen haft många industrier som främst legat utmed vattenvägarna.

I början av 1900-talet äger en genomgripande strukturförvandling rum på Kungsholmen. Spåren från den gamla fabriksstadsdelen sopas undan och istället börjar bostäder och offentliga institutioner byggas.

Bostadsområdena i Fredhäll och i Kristineberg byggs upp på 1930-talet efter en funktionalistisk stadsplan. Under samma decennium byggs Västerbron och Tranebergsbron. Sankt Eriksbron får sina nuvarande dimensioner.

Tunnelbanan dras på 1950-talet in på Kungsholmen; först ut till Vällingby och senare även till Järvafältet.
Nu har de flesta industrier ersatts av bostäder.


Välkommen hit!